Torgvantar och lite annat

Snart kommer kylan, och med den Toves nya stickkollektion. I år kör jag på färggranna torgvantar. Självklart kommer mina mössor och sjalar finnas kvar. Allt hittar ni på Poplin, vid Mosebacke torg. 

Min favvo!

Jag har fått statistik över min bokförsäljning. Jag har redan sålt över 600 böcker! Utan marknadsföring. Min första intervju blev för Feministiskt Perspektiv. Själva recentionsdagen är flyttad till oktober.

Sedan den 14:e september är jag anställd på C-företagarna. Jag passade på att bli vuxen genom att gå med i Unionen. Kanske jag till och med skaffar ett sparkonto! 

I helgen var jag och Stoffe hos mamma och pappa. Vi tog Lulu Luck till en bondauktion i närheten. Jag körde. Bara en gång höll vi på att hamna i diket. Men det känns i alla fall skönt att det rullar på mot mitt efterlängtade körkort.

Nästa vecka går jag en tredagars kurs för att bli ambassadör åt Hjärnkoll. Det ska bli riktigt spännande. Hoppas på många roliga uppdrag under min tid som ambassadör, till 2014.

Nu vill jag till Enköping, Tina och lilla Sixten!

Kvinnliga perspektiv

Mary Kingsley klättrade i Klippiga bergen när hon var 63 år. Detta var på 1800-talet och hon skrev dagbok. Dagboken blev en bok, vilket var unikt för en kvinna på den tiden. De liksom bara skrev och skrev. Brev, dagböcker, eller som Anette Kobak kallade det, "journalier".

Ivar Lo-Johansson drev runt bland annat i Paris och skrev, lite lagom tramsigt om svettiga karlar som diskade på restaurang. Han fick en staty nära min gata. Själv skrev jag ett reportage om Albanien. Jag skrev om kvinnorna, frisyrer, kläder och annat trams. Mitt bland tramset klämde jag in Albaniens fall och återhämtning efter Hoxha. En jävligt noggrann studie gjorde jag. Och ett riktigt bra reportage.

Stolt som en tupp mejlade jag reportaget till Fokus för fyra år sedan. Ett kort svar tio minuter efter: 

"Hej, jag tackar nej, detta är inte riktigt vår stil.

Mvh Lotta"

Då blev jag lite ledsen i ögat. I dag känner jag mer. "Jasså, Lotta. Det säger du. Då skulle jag vilja fråga varför? Hur är då eran "stil"? Har jag gissat rätt att den inte inkluderar skratt och frisörsalonger? I så fall vill jag våga påstå att er stil inte inkluderar verkligheten. Om Lotta själv skulle åka till Albanien, och driva runt lite á la Ivar skulle hon snart märka att min skildring inte är något annat än sanningen. Om man är intresserad av kvinnornas sanning, alltså"

Detta gör mig så trött. Det är 2012 och fortfarande platsar inte "vanliga kvinnor" i de fisiga tidningarna. Då vågade jag inte säga det, tänkte att det kanske var mig det var fel på.

I dag vet jag att jag skriver som en Gud. Och att jag är en fucking Ivar Lo-Johansson när jag åker på reportageresa, 

Sådetså.

Författare

Nu är det klart! Skrev precis på kontraktet med Frank förlag. Förhandlat och klart. Alla som säger att man måste ge ut minst två böcker för att kalla sig författare - släng er i väggen! Jag skiter blankt i alla töntiga snobbregler. Dessutom har jag redan påbörjat min nästa bok...

För att fira att jag är bäst gjorde jag det som jag lovat i alla år, köpte mig en dyr författar-ring. Det blev en Dyrberg/Kern extra blinbling á la Tove. Stoffe fick föreviga ögonblicket som jag aldrig kommer glömma.

Svart på vitt!

När det var klart fick jag paket! 

Ett våffeljärn som matchar glassmaskinen Stoffe fick i födelsedagspresent! Nu ska vi förgylla våra sovmornar med våfflor och glass. 

Visa ord

Ett av livets största glädjeämnen

är att utföra sådant som andra tror är omöjligt...

Kristallklart

Älskar min nya kristallkrona! Fick den till pangpris på auktion.
I dag har jag varit på möte på arbetsförmedlingen, den 12:e mars åker jag med min arbetsförmedlare till Uppsala för att snacka med fsktureringsföretaget som kanske kommer att anställa mig!
Har blivit stammis på café String. Kan verkligen få ro att arbeta där.
Och man kan beställa kaffe på termos!

Här skapas mästerverk.. 

Tänk stort

Om du ändå

skall tänka,

tänk stort.

Donald Trump

Cool på söder

Nu har jag bott på söder i snart ett år. Känner mig fortfarande lika töntig.

I ett försök att skapa coolhet har jag börjat fika på String medan jag jobbar. Nu sitter jag här med min fjädermössa och ser lite viktig ut.

Mästerverk

Mästerverk

Går kurs i webbjournalistik. Lär mig alltifrån webbsidor till videoredigering. Nu lär jag mig att koppla in sociala medier, vem vet kanske denna blogg når nya höjder..

I övrigt är det t(u)ppen, jag börjar landa i mig själv och livet.

Drömmar och cupecakes

Mums!

Det finn cupecakes och så finns det Cupecakes. I dag åt jag det sistnämnda hos fina Dina. I övrigt har jag haft inspirationskväll. Med jämna mellanrum måste jag sträckläsa Barbro Alving för att veta var ribban ska ligga. Jag vet inte vem jag hade varit i dag om det inte vore för denna kvinna.

Det får bli så nu medan jag jobbar på att få fart på bloggandet. Att läsa andras texter är en del i arbetet och om jag får säga det själv är det min favoritdel. Många nätter har jag somnat till Barbros trivselvänliga berättelser (hennes eget favoritord tillika titel på en av hennes fantastiska samlingar). Men det händer att jag med jämna mellanrum varvar med något annat höglitterärt. Kalle Anka. Haha, tänker kanske skeptikern. Men jag har länge hävdat bestämt att just Kalle Anka är fantastiskt bra i avslappningssyfte.

Och häromdagen fick jag beviset. Kvällen innan hade jag läst om hur Kalle Anka räddar världens alla får från utomjordingar (en mycket spännande och läsvärd berättelse som slutar gott). Hur som helst så vaknade jag mitt i ett fniss. Det var inget litet fniss, det var hysteriskt. Stoffe frågade lite roat vad som var så kul.

- Alla djuren, svarade jag, hihihi, alla djuren går ner i vattnet.

- Vilka djur, undrade Stoffe, nu än mer road.

Nu var det svårt att få fram det, jag fnissade så hysteriskt.

- Fffåren, och hihihigätterna och alla andra, fnissade jag.

Här någonstans tog verkligheten vid. Fnissningarna tystnade och jag kände bara en enorm sorg. Jag såg mig runt i rummet, inget turkost vatten, inga djur. Och framförallt: ingen förståelse över hur det kan vara så bubblande roligt med djur som går ner i vatten. Jag blev så rasande på mitt undermedvetna som har så roligt på natten och sen inte kan dela med sig när jag vaknat.

Och lite häpen över det faktum att jag drömmer delar ur en Kalle Anka-tidning.

Dagens Vårdguiden.

Man måste sätta punkt ibland.

I dag har jag skrivit hela dagen först på jobbet om nyheter som skalvet i Norge och sen på min blogg på VG så nu är jag så trött att jag inte orkar sätta punkter. 

Men en liten omvärldsanalys måste jag ändå bjuda på här på Dailybarbie. Den får handla om Reinfeldts nya lagar för 2012. Varav en är att det ska bli dyrare för äldre och sjuka. Avgiften kommer att höjas med 600 kronor året för läkarvård och medicin. 

Varför är det viktigt att höja det?

– Av det enkla skälet att det är en möjlighet för landsting och regioner över Sverige att jobba med avgiftssättning på ett sätt som också något styr över läkemedelsanvändningen, sade Reinfeldt. (SR)

Där har vi en till som inte orkar använda punkter. Eftersom jag skulle skriva på lätt svenska var jag tvungen att förklara detta på ett sätt så man förstår. Mejlade därför Reinfeldts pressekreterare och förklarade situationen. Jag frågade om jag förstått det rätt i att Reinfeldt tycker att det är viktigt att höja avgifterna så att folk inte är så sjuka och använder så mycket medicin. 

Men jag fick inget svar...

Semester?

En som alltid har semester..

Nu är klockan 22.30 och arbetsdagen precis slut (inklusive bloggande på vg). Men är jag en sådan som klagar? Nä, tvärt om. Att jobba runt ledigheter passar mig utmärkt. Jag tror nämligen att jag också har ledigt. 

När jag pratade med mamma i telefon sa jag två gånger (angående i morgon) att det skulle minsann bli så skönt med lite semester! Mamma påpekade att det var lördag i morgon. Alla var lediga. Och att jag skulle jobba på måndag igen. 

Men jag tycker ändå att det ska bli skönt med lite röda helgdagar. Så man verkligen får vila upp sig.. 

Så nu tänker jag ha uppe-sittar-kväll. Det var så länge sedan, man vet aldrig vad som händer. Sen har jag ju hela året på mig att sova ut!

Jag älskar komplimanger

Spegel, spegel på väggen där.
Säg vem som fåfängast i världen är...

Kom hem från jobbet vid åtta och försökte gå ner i varv. Vilket inte är det lättaste. Speciellt inte när Kim Jong-Il går och dör samtidigt som Saab konkar..

I dag ska inlägget handla om komplimanger. Det finns inget som värmer mitt hjärta så som en fin komplimang.  Jag kan gå runt som på rosa moln i dagar. Och i dag fick jag två!

Vi hade julknyt på lunchen, eftersom jag inte är någon hejare på matlagning tog jag på mig att göra brysselkål. Men eftersom jag (som sagt) inte är någon hejare på matlagning fick jag dem klara ungefär när alla hade tagit sin mat och satt sig. När lunchen var över kom en av redigerarna fram till mig. Han frågade om det var jag som gjort brysselkålen. Ja, svarade jag lite nervöst.
- Den var väldigt god, sa han då..
Bara de fyra orden. "Den var väldigt god" fick mig att sväva tillbaka till mitt skrivbord. Och texten om Kim Jong-Il nästan skrev sig själv.

När jag senare kollade min blogg på vg såg jag att en tjej tackat mig för att hon älskade den. Då blev det för mycket, jag började nästan grina.

- Ja, först brysselkålen och nu det här! hörde jag Saras roade röst från rummet intill.

Jag får väl bara till och kapitulera. Jag älskar att få komplimanger. Men det bästa av allt måste ju ändå vara att jag har förmågan (eller naiviteten) att tro på dem...

Men det finaste är ändå när någon ber en om råd. När man får någons förtroende. Och detta hände nyss. Känslan av trötthet var som bortblåst när jag läste en annan tjejs kommentar på bloggen.

Nu ska jag njuta av allt detta - annars vore det ju onödigt att ens ge folk komplimanger..

Tjejfest, Nobelfest och Tredje Advent

Fantastiskt underbar helg med tjejerna! Vi hann med både god mat, fest och shopping.

Snyggingar!

Det går att läsa mer om detta här.
I går fick jag äntligen träffa min kusiner! De var här och skulle titta på Paul McCartney. Och de bodde på Malmen, bara några meter bort. Så jag skyndade mig dit för ett (två) glas vitt i hotellbaren.

I dag har jag jobbat, jobbat och jobbat... Har skrivit en text om vinterdjur, en om Nobelfesten och nu klämmer jag fram två nyheter..

Har fått fler beställningar på mössor oxå.. Ser fram emot veckan då jag ska jobba ännu mera. Jag älskar när det händer saker. Men det innebär även att man glömmer saker. Som att det är tredje advent.. Nu har jag tänt tre små ljus i bakgrunden. Bara för att få lite stämning i sista sekund.

Tre strålar..

Som tur är hjälper min assistent till. Vad kort detta blir.. Men jag är inne i ett kreativt flöde - så snart kommer det mer Dailybarbie!

Påkommen..

Glad tredje advent!

Torsdagstankar

Här hemma var det julemys.

I dag har jag jobbat på ett riktigt jobb. Sånt där när man sitter på kontor och allt. Sen i går har jag jobb en tid framöver, vilket är toppen!

Samtidigt inser jag att mössorna var en sjukt bra idé. Jag har till och med börjat ta emot beställningar..
Min granne på andra sidan gatan har en, grannen ovanför har en - snart kan jag kalla dem "Kocksgats-mössor".

I morgon kommer brudarna från lillstan! Som jag har längtat.. Det blir drinkar, god mat och mycket prat! För första gången på ett år har Marilyn tiggt. Hon råkade få i sig ett russin och blev som galen. Nu vill hon ha mer, känns inte som en bra sak för katter. Jag bara ignorerar henne. I morgon har hennes ärthjärna glömt allt.

Men det bästa som har hänt denna vecka är en liten kommentar jag fått på vg. Ett litet tack bara. Men för mig betydde det otroligt mycket just det tacket. Eftersom det var ett inlägg som jag själv velat läsa för tre år sedan.

Och det slog mig då - tänk om jag faktiskt hjälper folk!

I dag har jag köpt julklapp till Stoffe. Hur ska jag kunna hålla mig - det är ju bara den 8:e! Och det måste vara den bästa julklappen någonsin. Om man får skryta och det får jag.

Nu ska jag gå och lägga mig, måste orka upp till julkalendern i morgon. Det är så spännande, och den ger mig något att prata om med min lilla Abbie.

Vackert att gå vilse

Jag tog en promenad i mina kvarter. I ärlighetens namn gick jag av vid fel hållplats och råkade gå vilse. Men som vanligt gör min virrhjärna att jag hamnar i situationer och på platser jag annars skulle missa.

Hamnade lite för mycket år ena hållet..

Och lite för mycket åt det andra..

Fler knäppa incidenter av detta slag kommer det nu gå att läsa om på min nya blogg för vårdguiden. Jag var där i dag för ett sista möte innan jag sätter igång. Tre andra roliga tjejer kommer också att blogga. Jag har nog inte riktigt fattat hur stort det är. Att miljoner människor kommer att läsa om min knäppa vardag. Men jag är mer peppad än nervös. Jag har slutat identifiera mig med min sjukdom och är stark i mig själv. Nu är jag redo att hjälpa andra som inte har min styrka.

Så här är det: Jag heter Tove och jag har bipolär sjukdom... Jag har lite adhd också. Sådärja, det blir inte mer om det på denna blogg. Här vill jag vara normal-Tove (i den mån det går). Men för den som vill läsa om det andra, lite knäppare, kommer jag att länka dit.

Hur som helst måste jag fixa klart här hemma om miljoner människor ska se mitt hem. Då kan det ju inte sticka ut sladdar överallt.. Vi började med skåpet.

Rosa - precis som en solnedgång!

Nu ska jag äta ostbågar.

Maskerad och storstädning

Första dagen som frilansare på heltid. Morgonen fick inledas med praktiska saker, som att skapa en faktura. Mina mössor verkar gå som smör i butiken Poplin. Så nu har jag skickat första fakturan för oktober. Mitt lilla företag har precis börjat rulla...

Nästa steg blir nu att skapa ett eget konto. Nu gäller det bara att hitta rätt bank. Vi har storstädat! Det tog hela söndagen. Ändå är det massor kvar. Nu stickar jag mössor medan tvättmaskinen rullar.

I lördags var det maskeradfest. Temat var film och jag och Stoffe valde en av våra favoritfilmer. Batman. Jag var Cat woman och Stoffe Joker.

Mijau...
Eller som Marilyn skulle säga:
"Kurriaou"

Snyggaste Jokern i stan.

Festen var grym. Vi lämnade  den runt tre...

Hela gänget.

Mimmi Pigg i knät på en basketspelare
och en elefant till höger.

På fredagen hade jag långlunch med Tina och Therese på Grill. Therese i sina nya, snygga glajor. 

Nu är det klart så jag kan berätta nyheten.. Jag ska blogga för Vårdguiden! På torsdag är det möte med de andra tre bloggarna. Jag ska blogga om psykiska funktionshinder. Som adhd och bipolär sjukdom. Jag är så glad som fick det jobbet! Självklart kommer jag att länka från Dailybarbie för den som vill följa mig där. 

Jag heter Tove och jag gillar katter

Speciellt en katt gillar jag..

"Jag heter Tove och jag gillar katter".  En gång, för några år sedan, hade jag en krönika att skriva. Dagarna närmade sig deadline men inspirationen tröt. Jag pratade med pappa, vilket är bland det bästa man kan göra när man behöver goda råd. Han berättade om sitt eget liv, om de senaste 20 åren som frilansfotograf. Han gav mig tipset att glömma alla prestationer och bara skriva. Han tyckte jag kunde börja "Jag heter Tove och jag gillar katter". Och sedan bara fortsätta.

Det är ett väldigt bra tips som har hjälpt mig mycket. Nu börjar nästan alla mina texter "Jag heter Tove och jag gillar katter". Oftast räcker det med att bara sätta fingrarna på tangentbordet och texten kommer till mig. Självklart suddar jag ut den första meningen när texten är klar. Vet inte hur det skulle se ut annars: "Jag heter Tove och jag gillar katter. Qaddafi blev mördad vid tillfångatagandet". Eller "Jag heter Tove och jag gillar katter. Många dödade i Jemen i helgen".

Detta funkar ju inte för alla. Typ läkare, tandläkare och liknande får nog hitta andra sätt. Men att inte ta så hårt på saker och ting och "bara köra på" är något vi alla borde lära oss mer utav.

Karriärtips för hemmafruar

Vad min mor alltid säger till mig!

Läser om den nya "vetenskapliga" undersökning som visar att hälften av alla kvinnor vill vara hemmafruar.

Nu följer livliga debatter. Och som vanligt slutar de i vem som är riktig feminist och vem som är på låtsas. Men jag tänker inte ge mig in i den debatten. Jag är ju varken hemma eller fru - så vad vet jag om sånt?

Nej, jag sitter och förundras över en annan sak: endast två procent av de som svarat ja var hemmafruar - 98 procent har alltså misslyckats totalt i sitt karriärsval!

Jag menar. Jag ville bli journalist. Först fick man plugga i sex år. Man fick bo i ett litet, ruttet studentrum, leva på nudlar och jobba hela somrarna. Inte ett jädra öre hade man över när månaden var slut. Och nu talar jag inte bara om journalister. Jag talar om läkare, sjuksköterskor, lärare, ekonomer, pizzabagare med mera. ALLA måste ju kämpa år ut och år in för att ta sig dit de vill.

Sen kommer nästa steg: att ta sig ut på arbetsmarknaden. Det är ju inte heller det lättaste. Och för de som inte har några bananskal att glida på är det enda som gäller att kämpa. Vid det här laget har de flesta i ens bekantskapskrets redan små söta barn och hus med möbler och allt. Jag hade en Ikea-kasse böcker och en yucckapalm.

Om man vill bli hemmafru måste man ju bara bli fru och sen vara hemma? Eller? Har jag missat något här? Eller har de missat nåt?

Jag tänkte ge lite karriärtips till alla dessa 98 procent, det gäller att fundera ut en exakt plan. Man kan lixom inte bara gå runt och önska sig saker.

Ett förslag (det lättaste) är ju att gifta sig rikt. Men enligt undersökningen vill ju 50 procent av Sveriges alla kvinnor vara hemma. Alla kan ju inte hitta en rik var - de skulle ta slut. Och förmodligen är det lika många män som vill vara hemma- då blir ju ingen kvar som kan jobba. Därför kan det vara på sin plats att emigrera till något land där hemmafruar är mer vanliga - som USA.

Ett annat förslag är att samla ihop en buffert. Lev sen upp den, jobba ihop en buffert igen och gör om samma sak.

Eller, lev sparsamt så kan du och din partner dela på en normallön. Det borde ju vara en enkel match - om man är hemma på dagarna hinner man ju baka bröd, plocka bär och sy egna kläder.

Sista alternativet är att man kan ju jobba som au-pair. Det är ju lite som att vara hemmafru. Man är hemma hela dagarna, städar och tar hand om barn.

Tro nu inte att jag skulle ha något emot hemmafruar. Nej, det enda jag egentligen motsätter mig är ordvalet. Det borde heta hemmajobbare. Då får vi bort både att det måste vara en kvinna och att det inte handlar om jobb. Själv hoppas jag på så mycket bortajobb det bara går. Och är oändligt tacksam över mitt val av partner. Stoffe passar bättre här hemma eftersom han är den som lagar mat. Och om jag dessutom slipper städa, tvätta och ta hand om barnen delar jag gärna med mig av min lön. Och han skulle älska att få gå här hemma och påta. KAN man ordna det för sig så att en person kan vara hemma är ju det bara fantastiskt!

I mitt fall om jag är den som slipper.

Jag är en harmonisk själ

Inte riktigt där än...

Nu är jag inne på andra kursen i meditation. Jag skulle inte riktigt kalla mig för proffs än. Men lite kan jag dela med mig av. Det handlar om att fatta att man är en harmonisk själ. Innerst inne. Att man kan hitta lugnet i sig själv.

I går var jag på bach-konsert igen. Min gamla chef Ola Lindholm var talare. Han berättade om hur viktigt det är att verkligen se barn. Att det ibland bara räcker med att se dem i ögenen och le. Då får de bekräftelse.

I morse på tunnelbanan satt två ungar och skrek framför mig. Jag försökte verkligen le. Men det gick lixom inte. Istället började jag mumla "jag är en harmonisk själ, jag är en harmonisk själ". Måste erkänna att jag har en lång väg kvar att gå..

Jag har lärt mig att virka. Det är som terapi. Det har blivit två mobilfodral. Nu måste jag komma på något annat känner jag. Beskrivningen finns här.

Kanske inga mästerverk men..

Jag har sökt lite kurser till våren. Spanska blev mitt förstahandsval. Jag skulle vilja fräscha upp den lite. Nu går jag ner i tid på jobbet igen. Det innebär mer tid till mina små sidoprojekt. Boken, som jag är för blyg att skriva om på bloggen, är i princip klar. Den tog mig nio månader att skriva - lika lång tid det tar att göra en bebis.

Mer ledighet betyder också mer tid till de jag älskar. Som min Abigail. Nästa vecka blir det Uppsala för lite kramar och bus med min lilla bästis (passar på att umgås lite med mamma Ruth också).

Stickor och klor

Nu var det ju på tok för länge sedan jag skrev. Desto mer har jag skrivit på jobbet. Men det har varit roliga dagar.
Mina sjalar och mössor säljs nu i butiken Poplin vid Mosebacke. Jag har stickat ett helt gäng. De senaste är dessa två i röd och rosa.

Med vintage-brosher.

Mössorna fick bli i samma färger.

De är med pös.

Jag kanske behåller den rosa...

yy7cff
(Marilyn skrev bildtexten innan jag hann reagera)

Hon (Marilyn) är helt galen. Och jag blir snart tokig. Har försökt visa videor på hemlösa katter på Youtube för henne. Bara för att hon ska fatta hur bra hon har det. Men ingen förbättring.

Inte heller blev det bättre av denna investering:

490 :- åt skogen.

Nej, men allt annat kan man klösa på. Lister, skåp, soffor, segelramen och nu... mitt ben! Nu säger jag det för sista gången: i samma sekund den katten har löpt klart ryker äggledarna. Min barmhärtighetsperiod är över. 

Lyckligt ovetandes...