Förbereder inför Hollywood

Jag och Stoffe förbereder oss inför nattens jobb. Vi ska vara med i en Hollywoodinspelning hela natten. Vi kommer vara mitt i stan, gator kommer vara avstängda, kameror och människor överallt! Underbart, det var sånt här vi pratade om att göra när vi fantiserade om hur det skulle vara när han pluggar och jag frilansar..

Det bästa är att jag kan fakturera alla jobb genom C-Företagarna som jag jobbar för. Hett tips för alla egenföretagare som vill syssla med lite allt möjligt. Eller som jag, behöver variera sig lite i livet.

Vi har hyrt tre filmer och köpt chips, i morgon ska vi ta igen oss i soffan.

Moviestar

Fattar inte hur man vid 31 års ålder inte har gett upp drömmen om att få vara en moviestar. Jag fnular och fantiserar om den dagen jag får vara Marilyn Monroe. Jag skulle ha päls varje dag, röka cigaretter med förlägnare, gå på galor och skapa stora rubriker.

Samtidigt tror jag det är nyttigt att ha drömmar. Stora som små.

Tv-kändis

Kollar man 8.50 minuter in i filmen ser man mig debutera i filmvärlden. Tv-bolagen ringer telefonen varm, tyvärr måste jag tacka nej...

Snart en Guldbagge?

Nu är man ju kändis på riktigt! En såndär moviestar. Det tar ett tag in i filmen innan jag är med. Man måste vänta till 3.17 ungefär. Tyvärr syns det, av olika anledningar, inte att det är jag. Men jag lovar!

Mer om den filminspelningen kan man läsa här.

Där gick nog gränsen..

Härliga tider på Teneriffa!
Brorsan på besök till vänster, längst fram underbara Claudia.

Egentligen är mycket som sker i livet en slump. Men man kan hjälpa slumpen lite på traven. Det handlar om att kasta sig ut i livet. För att ta ett exempel: När jag letade praktikplats under journalistutbildningen fanns det inga platser kvar. Förutom på Unt:s sportredaktion. Jag tog chansen, ringde och sökte. När de frågade mig om jag kunde något om sport svarade jag "absolut" utan att tveka. Sedan var det bara att hårdplugga divisioner, lag, sporter, allt som fanns att veta. När jag väl kom till jobbet visade det sig att de anställt mig för att göra långa helgreportage. Det funkade ju utmärkt. Jag hade lika gärna kunnat svara nej på frågan och varit en erfarenhet fattigare.

Det är lite så jag lever mitt liv. För många år sen tog jag mitt pick och pack och flyttade till Teneriffa. Jag hade ingen som helst erfarenhet inom restaurangbranschen men efter en vecka var jag servitris. Jag stannade där i ett år. Flera år senare åkte jag tillbaka under ett sommarlov. Jag kunde bo hos en kompis ett tag, på hans soffa. Det var allt jag visste när jag åkte. Tre veckor senare jobbade jag i en beach bar och bodde tillsammans med en av mina numera närmsta vänner, Claudia från Österrike, i en fantastisk lägenhet på ett berg över havet. För att dryga ut kassan innan jag fick det jobbet sålde jag "Magic pens" till småbarn på stranden. 

Mellan dessa år bodde jag i Göteborg. Varför? Jo, jag hade hälsat på min kompis där och tyckte det verkade så mysigt. Så jag bestämde mig för att flytta dit. Jag hittade jobb på en förskola och fick kontakt med en kille som hyrde ut ett rum. Men jag hade inga pengar till tågbiljett. Som tur var var min granne lastbilschaufför. Och skulle åka till Göteborg. Så jag liftade i en lastbil hela vägen. Killen valde en annan person som fick rummet. Så jag hängde på min kompis ut och drack några öl. På puben träffade jag en tjej som skulle flytta ihop med sin kille. Jag kunde säkert få hyra hennes gamla rum. Dagen efter skrev jag kontrakt med tjejen som hyrde ut. Veckan därpå bodde jag i Göteborg. Jag stannade i två år.

Jag insåg ganska snart att mina betyg aldrig skulle räcka till att komma in på journalistutbildningen. Så fick jag höra talas om påbyggnadsprogrammet. För att öka mina chanser att bli intagen tog jag reda på vad som saknades bland journalister. Eva Elmsäter från Svt berättade på ett föredrag om hur bra det var att kunna arabiska som journalist. Så jag lärde mig det. Nu är jag journalist. 

Men nu tror jag mig ha tagit vatten över huvudet.. Den första juni ska jag vara med i en Volvo-reklam. De sökte "statister med akrobatisk förmåga". Jag tänkte "hur svårt kan det va?"Och fick det.

Den första juni ska jag nu stå tillsammans med 49 andra personer - formaterad till en lastbil. 3,5 meter upp i luften... Där gick nog gränsen ändå.

It girl

Alexa Chung

I går var jag på filminspelning. Liza Marklunds bok Prime Time ska bli film. Jag hade en roll som deltagare på festen där någon sen blir mördad. Mer får jag inte säga. Jo, två saker tänker jag avslöja. Det första är att jag fick en replik! Det andra är att sminkören tyckte jag liknade Alexa Chung som är en It girl i London. Därför sminkade hon mig att se ut som henne. När jag kom hem kollade jag upp bilder på henne. Måste säga att det var en riktig komplimang!

Nu vill jag oxå vara it girl!

Jobbat sängifrån

En fin bild på mig jag hittade i dag.
Tagen av fina Tanya!

I dag har jag jobbat på en artikel om Libyen. Det var lite klurigt eftersom det kom upp ny information hela tiden. Men tillslut verkade det som att rebellerna INTE tagit över Sirte. När jag var klar med artikeln gjorde jag klart lite jobb för Kristna Fredsrörelsen. Det var en fantastisk känsla att äntligen slutföra en sak jag hållit på med länge. Sedan har jag letat lite jobb och fick iväg en ansökan till en skönhetssajt. 

Nu är klockan över nio och jag har knappt rört mig ur sängen där jag sitter med min dator på en ny kuddbricka jag köpt. Enda undantagen är när jag gått på toaletten eller ut i köket för en kopp kaffe eller lunch (ett ägg och fil - hatar att laga mat). 

I dag ringde en tjej från ett produktionsbolag. Jag har fått en roll i filmen på Liza Marklunds bok Nobels Testamente. Den 12 april ska jag spela kameraman i ett tv-team! Efter att ha filmat lite ska jag bli bjuden på fest (i filmen), men jag ska inte ha festkläder på mig eftersom jag ska gå raka vägen från jobbet till festen. (Typiskt). Ett annat trevligt samtal i dag kom ifrån min nu 71-årige vän Dennis. Vi konstaterade att det var på tok för länge sen vi sågs. Därför beslutade jag mig för att åka till Uppsala i morgon för att hälsa på honom. Jag ska även vara "modell" för en bild han ska ta till sitt kåseri i Luthagsnytt. Det var ett väldans hysheri kring vad det hela skulle handla om. Allt jag fick veta i dagsläget var att jag skulle äta sill. I hans kåseri är mitt hemliga alias Amanda Skvader. 

Nu måste jag ta mig an något. Frågan är bara vad. Efter att ha surfat runt lite har jag insett hur mycket härliga bloggar det finns där ute. Det gör mig än mer glad över alla som vill följa min blogg. Det gör mig varm inuti. 

Kram

Say cheese!

I dag har jag haft mitt första jobb som fotomodell! I tre timmar har jag stått, iförd svart cokctailklänning, med ett champagneglas i ena handen och en stor ost i den andra... Med ett stort leende på läpparna. Som kavaljer hade jag killen som spelade den heta dagisfröken med konstig röst, som Mickans man var sotis på, i solsidan. Framför mig stod tjejen som dricker actimel på en strand. Reklamen kommer ut nästa månad, mest i mat- och inredningsmagasin. Det var verkligen superkul. Med undantaget att all ost började lukta efter några timmar... Mindre glamoröst.

Det är ju egentligen sjukt att man får ett jobb enbart genom att skicka ett fotografi på sig själv. Och att någon sitter och tittar igenom bilderna, kliar sig i huvudet och tänker "hon ser ju verkligen ut som en sån som gillar ost". Så fick just jag jobbet - även om jag som vanligt fick stå längst bak. Det är bara tjejer med långt hår som får stå längst fram.

När jag kom till kontoret och läste min mejl fick jag ett glatt besked: jag är en av tre finalister i tävlingen om en språkresa! Nu ska jag bara skicka en skärmdump på hur många besökare jag haft i dag. Hoppas, hoppas det blir många! Hur som helst skiner solen, himlen är blå - och jag har en påse ostbågar hemma!

Hollywood here I come

Blackeberg har fått sig en konkurrent.

I dag har jag gått första kursen i foto. Det var mycket intressant, vi gick in på fotots historia så jag fick en ordentlig grund. Innan det var jag på filminspelning för Oriflame. Det hela tog bara några timmar och jag skulle sitta vid ett festbord med fina kläder och se söt ut. (Sådant har man väl gjort förut). Jag pratade med en av de andra statisterna som verkligen tog detta på allvar. Han ville flytta till Hollywood för att slå igenom. Han hade redan varit där en gång och fått lite småroller. Självklart fick jag för mig att Hollywood är min nästa hemort. Varför sitta i ett kallt Stockholm när man kan roa sig i Hollywood menar jag!

Eller så nöjer jag mig med att drömma..

Öronbekymmer

Problematisk kroppsdel.

Får inte säga så mycket om ett av de projekt jag deltar i men jag kan tala om att en sak har med öron att göra... Och det var just öron som hamnade i fokus i dag i och med ett annat jobb.

I morse åkte jag ut till ett hus på Lidingö. Där var det filminspelning på gång. Scenen handlade om hur två tjejer blev skrämda av ett spöke i källaren - moi!

Frisören lade bak allt mitt hår, jag skulle vara ett gammeldags brat-spöke. Nu till kruxet.. Mina öron står ut så pass att de liksom vid en backslick hamnar lite väl mycket i fokus. Som tur var skulle jag stå i ett mörkt hörn med ett stort skynke om mig så jag hoppas att de inte blir alltför iögonfallande..

Själva inspelningen gick jättebra, alla var så trevliga. När vi var klara åkte jag hem för att nu fixa lite lunch till mig och Marilyn. Hon får lax och jag kyckling.

I går åt jag och Stoffe grekiskt. Vi kände oss manade att fira "Alla Hjärtans Dag". Sedan såg vi filmen "Livet efter detta" på bio. Den var hur bra som helst!

Läskiga jobb!

Bu?

Tyvärr vaknade jag i morse och fick det bekräftat: jag är förkyld! Det var inte mycket annat att göra än att bädda ner mig. Däremot tänker jag palla mig iväg till mötet i kväll med produktionsbolaget jag jobbar med. Vi ska diskutera lördag. Jag ska rapportera från en zombiefest. Det blir ett inslag för webb-tv har jag förstått det som. Tror det kommer bli grymt roligt men lite läskigt med alla zombiez..

Jag fortsätter på spöktemat. Blev nyss kontaktad av ett annat produktionsbolag. De vill ha mig i en reklamfilm för Oriflame på onsdag! Jag får 400 kronor för tre timmars arbete, gick inte att motstå. När jag tackat ja blev jag erbjuden en annan roll. Jag ska vara spöke på tisdag för en annan reklam. För det får jag samma ersättning. Det känns inte helt fel med lite pengar som rullar ner i kassan...

Svenne Linchi

Jag fick ett panikutbrott när Stoffe och jag skulle storhandla. Min största mardröm är att vara en "Svenne banan" Nu känner jag hur det kommer krypande. Därför bestämde jag mig för att köpa något jag aldrig köpt förut. Det fanns inte så mycket konstigt på Hemköp så det blev linchi frukt och en kockosnöt. Den kan jag inte öppna. Men linchi var gott.

Nu känns det bättre.

I ett infall av spontanitet sökte jag en filmroll och skickade några bilder. När jag kom hem från Svenne-Hemköp hade de svarat! En av bilderna visade sig vara vad de sökte. Om jag blir aktuell för provfilmning hör de av sig senast fredag! Kanske jag blir världens första Svenne-moviestar?

Nu har Stoffe gjort lasagne som vi ska äta.

Svenne-lasagne?

Allting som jag vill kan jag göra

I går ansåg jag att jag kunde göra om
nya foton till gamla "idol-bilder".

En bok jag läser för tillfället för tankarna tillbaka till den kväll jag för nu ett halvår sen satt på min balkong i studentrummet och var fundersam kring livet. Den handlar om hur man når sina mål. Det var ju den kvällen som inspirerade mig till att starta den här bloggen. Några av målen i boken skrev jag ju även ner på bloggen och satte igång med den sak som fått mig dit jag är i dag. Att sträva.

I dag, ett halvår senare har jag en lägenhet, ett företag, en katt, jag har varit med i TV, mitt körkort är snart klart och jag har kommit en bit på vägen med min bok. 

Det är faktiskt så att man får stanna upp, nypa sig i armen och inse fakta: det går att komma vart man vill i livet bara man inser vart man vill.

Det är den lärdom jag fått i livet. Bara för att ta ett exempel. I somras var jag på återföreningsfest med mina gamla klasskompisar från gymnasiet. Vi var hos Charlott på förfest. Hon hade hittat en gammal "mina-vänner-bok". Där i hade jag klart och tydligt skrivit vad jag skulle göra i dag: vara journalist. Lägg till att jag hade grava koncentrationssvårigheter, avgångsbetyg som inte är mycket att hänga i julgran, svårt att stava, svårt med grammatik, ingen erfarenhet... Det var bara en sak som fick mig att komma hit: Jag ville och jag hade bestämt mig.

Vissa saker har hänt det här halvåret som jag inte tagit upp. Inte bara för att de är för overkliga, det är pinsamt att jag velat en sak, nästan fått den men backat ur i sista sekund - det har blivit för läskigt, för verkligt. Sedan har jag motiverat det med att jag nog inte kunnat. Men det är inte sant! Sanningen, läste jag i dag i boken, är två saker. Den första är att det kan vara läskigt att lyckas, den andra att jag helt enkelt inte varit mogen just då - men chansen kommer igen. Eftersom man måste, för att lyckas, först även definiera VAR man är i livet. I bland är man mottaglig för förändring men ibland, som nu, måste man också stanna upp för att fundera i vilken riktning man vill gå. Där är jag nu. Det är inte alltid så lätt att sätta sig som jag gjorde i somras och konkret rada upp vad man vill i livet. Nu har jag nått dit jag ville men jag vill längre. Mycket längre. Och de trådar som legat ute finns kvar. Jag ska bara stanna upp lite och fundera 

En sak kan jag lova, fler mål kommer att komma Och jag tänker uppnå dem ALLA!

Kul att man fick vara med på ett hörn

Filminspelningen gick bra i dag. Som tur var fick jag både kläder och make på plats så slapp jag oroa mig. Vi var fem brudar som skulle spela "möhippagänget". Tjejen som var brud och jag ägnade en lång stund att komma på var vi hade setts förr. Det visade sig att vi bott på Teneriffa samtidigt. Hon hade jobbat som showartist och jag i en beach bar.

De första fyra timmarna snackade vi massa skit med varandra, löste korsord och fikade. Sedan var det dags för tagning. Innan tagning fick vi fika igen. När sockerkicken satte in var det inget problem för oss att stoja som vi skulle - vi var bara oss själva!

Snyggt gäng.

Direkt efter inspelningen fick jag rusa iväg till min casting. Jag och killen på produktionsbolaget satt kvar och pratade länge. Jag får inte säga om vad. Men jag kan tala om att det kommer hända mycket den närmsta tiden... 

Eftersom smör-reklamen jag gjorde i dag inte kommer ut på ett tag får man hålla till godo med detta. Jag syns i baren, bakom killen i vänster hörn, i siluett, under en halv sekund. Om ens det.

God natt!

Wow

Tufft!

Vad roligt det är att leka med photoshop! Nu ska jag iväg på jobb. Jag ska låtsas vara med på en möhippa några timmar för en reklamfilm.

En roll!

I morgon ska jag vara med i en reklamfilm för något som har med mat att göra. Det bästa är att jag får 750 kronor för det - direkt i handen!

Nu gräver jag i garderoben efter svart kavaj, svarta byxor och en vit skjorta.

Så här?

Örhängen och disktrasa

I dag har jag hittat min klänning! Jag är sprudlande glad över mitt fynd. På Beyond Retro på Drottninggatan hängde den och väntade på mig. Det är ett svart fodral. Tyvärr kommer ingen bild eftersom den är på Kocksgatan, tillsammans med de turkosa strumpyxor jag tänkte ha till.

Jag har också passat på att kila förbi pärlbutiken för att köpa pärlor till örhängena som ska matcha armbandet. Jag såg ett par färdiga i butiken som kostade runt tre-fyra hundra. Så jag tillverkade mina egna.

Jag är mycket nöjd!

Min disktrasa är ju klar nu. Den passar fint på fatet på diskhon där jag har min rosa diskspruta och franska jasmintvål. Vardagslyx som det så fint heter.

Nästan så man vill diska.. Eller nä..

Nu ska jag och Marilyn baka lite kakor innan jag ska möta upp Louise igen för lite repetition inför hennes antagningsprov på scenskolan. Jag spelar hennes pojkvän och blivande man. Kan vara på sin plats att öva lite repliker. Jag har en hel A4 jag ska babbla på en casting på tisdag.

Berättar med om det sen...

Makes people NOT talk

I går ringde en man från produktionsbolaget "Stenmarks Casting" och frågade om jag ville komma på en audition för en reklamfilm åt Läkerol. Jag var heltaggad till en början.

- "Köp Läkerol"! Nä, "Läkerol är Jättegott" Nej jag vet..

Men när det i dag var dags fick jag tunghäfta. Jag - tunghäfta! Nåja, vad är en karriär som Läkerols nya ansikte utåt? Den kan ju va dötrist och tråkig... eller alldeles underbar.

Nu ska jag iväg och fortsätta skådespeleriet. Louise behöver nämligen en motspelare när hon över inför ansökan till scenskolan i Malmö. Till hjälp har vi en ex regissör som jobbat i New York. Det blir andra gången vi kör men hon är redan grym!

Tove på TV!

Tove?

Måste säga att jag är ju nästintill en moviestar. Jo jag lovar kolla detta:

Videon har inte kommit ut på YouTube än men Aftonbladet har släppt den.. Darins nya video "Love Killer"

Tittar man noga i slutet av videon ser man mig titta argt på tjejen som krossat hans hjärta. "Love killer" sjunger jag till henne. 

Här är den!

Restaurang i vårt vardagsrum gick i höstas på kanal 9. I slutet av första delen kan man se mig säga "Enkelt men gott!"

Här är det!

Jamen det är ju nästan så man får börja träna på autografer... 

Mina första repliker

Nu vet jag vad en "mygga" är. Det är en liten mikrofon som man sätter under kläderna när man spelar in film. I dag har jag haft en mygga. För plötsligt skulle min statistroll ha repliker. Eftersom jag skulle vara en dryg brud som inte sa så mycket sa jag mest "örhängen heter det" och "vadå för katt?" Men det kändes coolt att ha en mygga..

Men det bästa med dagens inspelning var de andra statisterna. Eftersom allt drog ut på tiden gick vi och åt pizza ihop. Det var supertrevligt och jag fick till och med lite nya jobbidéer. Och ett jobbuppdrag.