Nu blir vi fler!

Marilyn löper. Det är otroligt sorgligt att se henne när hon kråmar sig på golvet och ropar på potentiella pojkkatter. I går var det bara lite kurr. Nu står hon och vrålar. Måste verkligen hitta en pojkvän till henne.
På sätt och vis känner jag igen mig. Min längtan efter barn har blivit starkare med åren. Hjärnan säger nej men hormonerna skriker. Ja, nej, ja, nej, jaaa, neeej!

Hur som helst är det den känslan, att barn är något fint som alla förtjänar, som fick mig att ta beslutet att inte sterilisera henne efter hon löpt klart. Utan istället ska jag nu med ljus och lyckta leta efter en vacker hankatt.

Sen blir det kattungar!

Tänk att för snart ett år sedan tog jag det stora beslutet att skaffa katt. I dag tog jag beslutet att skaffa en hel kattfamilj.