Första dagen på nya jobbet

Farlig banan?

Vad snabbt det går ibland. Nyss hemkommen från en första dag på nya jobbet och hela huvudet fyllt med nya tankar och idéer. Jag överraskade verkligen mig själv med att ganska snabbt få igång ett slags flyt med att skriva artiklar. Det kanske sitter i ryggmärgen trots allt.

Och vilka artiklar sen! Just nu håller jag på att knåpa ihop en andra artikel om ATT (Arms Trade Treaty). 2012 ska FN hålla en konferens för att förhandla fram ett globalt fördrag för reglering av den internationella  vapenhandeln. Jag har fått reda på att vapenhandeln regleras MINDRE än handel med tillexempel bananer.

En annan spännande sak som hände var att de två israeliska soldater som ska delta i utställningen Breaking the Silence kom förbi kontoret. Killen jag delar kontor med har hand om dem när de är i Sverige. Dessutom är det han som är ansvarig för intervjuerna med dem. SvD, SR och någon Stockholmstidning hade hört av sig. Han talade om för mig att de nästan var fullbokade. Då kunde jag inte låta bli att be om en tid, och det fick jag!

Jag kunde inte heller låta bli att ta med mig lite jobb hem. För som det står på en lapp i matrummet räknar man till och med ner dagarna på helgen till det blir måndag igen. En arbetsplats med missionen att rädda världen. Kanske jag bara är lite nyförälskad men i kväll kommer jag somna med ett leende på läpparna.

Självklart ska Marilyn sitta på mina viktiga papper.

Familjefoto

I dag var det dags för familjefoto tyckte jag. Det tycket inte Marilyn.

Titta in i kameran.

Pussa mig!

LE!

Suck!

Jag är en vinnare

I går hände något med mig. Plötsligt har jag gått från att vara offer till en vinnare. En fighter. Tjänsten var min. Jag hade varit på intervju och jobbat fram ett arbetsprov. De ville ha mig. Så ringde de en av mina referenser som talade om att jag för ett och ett halvt år sedan varit sjuk. Att jag har ett psykiskt funktionshinder. Plötsligt vände allt. De fick kalla fötter och drog sig ur. Tjänsten var nästan min.

Jag föll. Jag föll och föll och föll. Föll mot exakt samma plats jag varit för ett och ett halvt år sedan. Vad spelar det för roll att jag kämpar när allt bara går emot mig? Hur många gånger måste man resa sig, borsta av sig och försöka igen. Och till vilken nytta?

Sedan tog det stopp. Innan jag nådde botten på avgrunden där jag varit så många gånger stannade jag upp. Jag ringde min gamla arbetsplats och fick veta att personen i fråga inte jobbar kvar. Nuvarande chefredaktör ville gärna vara min nya referens. Han hade dessutom bara bra saker att säga. Jag ringde upp jobbet jag sökt och talade om att jag gärna såg att jag fanns kvar i rekryteringen ett tag till. De var välkomna att ringa andra referenser för att få andra röster. Sedan talade jag om att jag sökt just det jobbet med tanke på vad jag tidigare nämnt. Att jag har ett speciellt engagemang för deras målgrupp. En målgrupp jag själv tillhör. Först när jag lagt på slog det mig. Jag har blivit diskriminerad. 

Nu kan man tro att jag skulle bli ledsen. Men det är inte vad som hände. Istället blev jag stolt. Stolt för att ha klarat av en sjukdomsperiod och kommit ut på andra sidan som en starkare och bättre person. En person som tror gott om andra och inte diskriminerar. Nu ska jag använda ett fult ord. Den som tror att jag lallat runt senaste året kan dra åt helvete.

Jag har gått på regelbundna möten hos min psykolog. Åkt fram och tillbaka till möten varje vecka. Lärt mig metoder som jag sedan provat hemma. Jag har testat fram en medicin som slutligen fungerar. Varje dag skriver jag ner allt jag gör och analyserar det sedan. Jag skriver, läser och blir frisk. Jag kämpar med näbbar och klor. Nu, när jag känner att jag är redo för ett riktigt jobb, söker jag det. Och var händer? Hade någon sagt "Tyvärr, du får inte jobbet eftersom du hade cancer för ett och ett halvt år sedan"?

Istället för att bryta ihop ringde jag Kristna Fredsrörelsen där jag tänkt jobba halva tiden eftersom tjänsten jag sökt varit deltid. Tjejen jag har haft kontakt med svarar.

- Hej Tove, jag håller precis på att fixa en dator till ditt skrivbord. Ska vi säga klockan elva på måndag? Vi är så glada att du kommer.

De är inte glada att jag kommer för att jag är en trevlig och glad tjej. Inte heller för att jag är strukturerad och kommer i tid. De vill ha mig där för de har sett vilken utbildning jag gått. Att jag i mitt examensarbete jämförde demokratinivån på Libanons två största politiska partiers agendor. Efter jag översatt dem från arabiska. Att jag skrivit två stora PM om Israel-Palestina konflikten. Att jag inte bara kan arbeta som journalist utan även analytiker. Eftersom min kunskap är unik. 

När jag kom hem i dag låg en avi på golvet. Jag hade ett stort kuvert att hämta ut från posten. Däri låg två fina examen. Dem kan ingen ta ifrån mig. För jag är en vinnare inte ett offer.

Inspirerande tips

Svårmätt..

En helt fantastisk sida jag hittat ger snabba och enkla tips för en rörig vardag. Jag har plockat ut några godbitar:

Tidsplanering 1

Använd inte kalender och absolut inte en elektronisk sådan som påminner dig om tider, födelsedagar och räkningar

Tråkiga saker

Skjut upp alla tråkiga göromål. Sådant du absolut inte måste göra kan du tryggt glömma ett tag. Betala t ex inte räkningen förrän det kommer en andra betalningspåminnelse. Och skjut i det längsta upp det där tråkiga telefonsamtalet till skattemyndigheten eller FK eller nån annan trist myndighet. Tänk istället: Det ordnar sig. För det gör det alltid, på ett eller annat sätt.

Tidsplanering 2

Du har fem minuter på dig innan du måste gå – passa då på att börja städa badrummet, röja i garderoben eller rensa ut i förrådet. Och om någon säger åt dig att du inte hinner, svara då att Det var det dummaste jag har hört, jag har ju fem minuter på mig

Kläder är dyra så det gäller att vårda dem

Släng dina kläder

Att tappa en knapp är en katastrof. Släng kappan, ingen har väl nånsin klarat att sy i en knapp?

Tvättips

Sätt igång en tvätt och glöm av den tills nästa dag. Kör samma tvätt en gång till eftersom den inte luktade så fräscht efter att ha legat fuktig en hel natt i maskinen. Glöm än en gång av tvätten så att den ligger ytterligare en natt. Och så håller du på så. Nån dag kanske du kommer ihåg att ta ut tvätten i tid. Eller också blir kläderna utslitna och du har inte så många kvar att tvätta

I köket blir det lätt både fullt och stökigt men trevligt

Fixa kaffe

När du ska göra kaffe se till att du använder ett mindre mått än nödvändigt ex en vanlig tesked mät inte ut hur många mått det är du kommer ändå att tappa räkningen.

Fixa kaffe2

Om du spiller kaffepulver på golvet så skyffla bara in det med foten mot väggkanten. Tills vidare. Där syns det knappt och dessutom åker säkert en del av det ner i någon springa mellan golvet och väggen.

Packa ditt kylskåp

Ställ alla varor längst fram i kylskåpet när du packar upp efter att han varit och handlat. Om det verkar trångt så tryck helt enkelt in varan, det brukar gå med lite envishet. Om det är helt stopp så pröva på nästa hylla, nånstans går det alltid att fösa in den. När du fått in allt så skynda dig att stänga dörren innan varorna hinner ramlar ut. Nästa gång du öppnar kylskåpsdörren är det möjligt att det ramlar ut nåt mjölkpaket eller så på golvet, och kanske går det sönder. Men det gör inget, du är van. Det är bara att dra några varv med foten över mjölkpölen. Det gör inget att sockan blir blöt, du är van vid det också, och dessutom går det snabbare än att leta upp hushållspappersrullen.

Städa mattor

Städa alltid bara runt mattorna. Aldrig på eller under. Det är alldeles för jobbigt att dra dammsugaren över en luddig matta och lyfter man på mattan virvlar det bara upp en massa skräp och damm. Låt det vara. Skräpet syns ändå inte, särskilt inte på en mönstrad matta. Och det som ligger under ligger ju tryggt kvar det det ligger.

Städtips

Lägg ut mattan på vädring när du städar och glöm den sedan ute, så att den blir liggande i ur och skur och kanske till slut blir helt oanvändbar eftersom den börjat lukta mögel.

Det gjorde min dag. När saker är jobbiga måste man kunna skoja om det. 

Tur man har humor när saker blir fel ibland..
Det viktigaste är att stå upp för sig själv - och det har jag gjort i dag!

Så hade man ett jobb då

Peace!

Jag fick jobbet! Från och med nu har jag en tjänst på Kristna Fredsrörelsen. Jag kommer att arbeta med information om konflikter, framförallt i Mellanöstern, med Palestina som huvudområde. Tjänsten är en praktikplats och jag får därför utforma mina arbetsuppgifter efter min egen tid. Som tur är kommer jag att få arbeta med vissa saker hemifrån. Nästa månad flyttar de till ett kontor några hållplatser från mig. Det kommer bara ta en kvart till jobbet. Min dröm och förhoppning är att detta kommer leda till ett eget, betalt, uppdrag. Vilket inte är omöjligt... Men just nu är jag bara otroligt glad och tacksam för att få vara en del i en radikal rörelse som de valt att kalla sig. Kristna Freds står för noll tolerans för vapen och som pacifist passar det bra!

Det kommer vara enormt inspirerande att få arbeta i en sådan miljö. När jag fick höra mina kommande arbetsuppgifter - en hel lista - blev jag helt euforisk. Jag kommer mestadels få arbeta med att skriva artiklar och göra intervjuer. Den person som sitter på Israel-Palestina avdelningen slutar i Augusti fick jag sedan veta............

Eftersom jag väntar på svar för en annan tjänst, som också är för bra för att vara sann, ska jag återkomma i morgon om hur mycket jag kan jobba. Det är verkligen tortyr att vänta på svar. Jag kom vidare till att lämna in ett arbetsprov, det står nu mellan mig och en annan tjej. Jag klättrar på väggarna!

Hur som helst börjar saker röra på sig och jag är glad att jag valt min egen väg som jag faktiskt börjar se ljuset på. Snart är det dags för nya mål och visioner på min lista. Nya och högre.

När nog är nog - om att våga vara etta

Helt fantastiskt skriver SvDs kolumnist Jenny Nordberg om den svenska dubbelmoralen. Jag blev nästintill tårögd när jag såg att fler håller med mig i att det var på tok för länge sedan vi svenskar gjorde uppror. Hon talar om de vapenaffärer vi gör med länder vars regeringar dödar sina egna medborgare. "Ska vi sitta på Solsidan och hålla tummarna för dem, eller ska vi börja med att försöka förhindra att de inte krossas av våra vapen", skriver hon.

Hon avslutar med vad hon menar de demonstrerande personerna i Mellanöstern vet, och det är nu tårarna kommer, att "Det alltid börjar med att en enda person som går ut och ställer sig på gatan. När regeringens argument inte håller längre. När nog är nog".

Vem vill vara den personen? I Tunisien satte en ung man eld på sig själv och fick en hel befolkning att koka. I Egypten startade några ungdomar en Facebookgrupp som ledde till att en diktator som suttit på makten i trettio år störtade. 

När jag gick på högstadiet hade vi en konstig tradition, att på lucia bilda ett långt luciatåg där alla tog varandra om axlarna och sprang runt skolan, sedan vidare till de andra högstadieskolorna. Varje luciadag kändes det i luften att något var på gång. Alla höll andan. Väntade. Året när jag gick i nian hade vi samlats ett gäng i kafeterian. Jag vet inte vad som hände men plötsligt hade jag och mina två bästisar grabbat tag om varandras axlar. Minns inte om jag var etta eller tvåa men när jag, efter att ha sprungit några meter, vände mig om såg jag knappt slutet på tåget. 

Jag blev efter ett tag för nervös för att leda. Tåget hade senare sprungit vidare till de andra skolorna, något jag aldrig hade vågat. Men känslan av att vara den som startat något lever kvar i mig än i dag. 

Lördag i bilder

Klänning och katt.

I dag har vi varit på stan. Jag hittade lite kläder! En klänning från HM som jag ska ha i kväll. Marilyn vägrade flytta sig när jag skulle ta bild.

Två kjolar, knästrumpor och en klänning
+ katt.

Samma sak när jag skulle fota mina klipp från Indiska. Jag kommer nog aldrig bli någon mode-bloggare..

Klänningen ska jag ha till min fina glitterkavaj!

En present från en fin vän!

Nu ska vi äta pizza. Vi har storhandlat inför i morgon. Då kommer mamma och pappa på lunch. Sen ska vi till Älvsjömässan. Det är både sy- och antikmässa!

Ost!

Proppat!

Stoffe är nyfriserad och sitter nu och styr upp kvällen...

Lördagsöl.

Mitt nya projekt -
en halsduk till Stoffe.

Stora tjejen

- Jag är stor nu!

Så fort jag tog fram väskan var Marilyn framme och skulle sova i den. Jag förfasades en stund över det faktum att hon kanske blivit en stor tjej. En tonåring som vill sova i en egen säng, inte hos mamma.

Men jag hann inte mer än att skriva detta innan hon hoppat upp och lagt sig bekvämt på sitt vanliga ställe... Mitt knä.

- Bara skoja!

Mötet på Röda Korset gick bra. Jag har erbjudit mig att skylta om, uppdatera hemsida, ordna marknadsföring och - vara med i syjuntan!

Jo det är sant, där kommer nu framöver vara en 90 årig dam, hennes pratglade syster, en vietnames som inte kan så mycket svenska - och jag! Spännande!

Lite uppdateringar

Jag har varit lite dålig på att blogga på sista tiden. Förmodligen för att jag haft så mycket på gång. Men här kommer lite ointressant information och rolig inspiration.

I en bok hittade jag ännu mer inspiration till hyllan. Jag funderar lite på att måla den turkos.

Kanske inte med smurfar.

Jag är sugen på "industri-stilen" i hallen. Hyllor likt de på bilden under finns på Granit.

En liknande kaffekanna (Bernadotte)
ropade jag in på auktion.

Det är snyggt att tapetsera hyllorna!

Jag har varit på bio ännu en gång. Det fick bli Winters bone. Helt okej men jag kan känna att tar man en amerikansk film vill man ju ha ett ordentligt, overkligt feel-good slut. Ingenting annat! I så fall kan man ju lika gärna gå och se en fransk.

Lämnade lite smulor i protest!

I dag har jag ätit lunch med Monica. Vi kom lite förnöjt på att det höll på att bli tradition!

Vi firade något,
även om vi inte kom på vad..

Nu ska jag iväg på möte. Jag har ju erbjudit mig om att hjälpa till med Röda Korset västerorts second hand avdelning. Den behöver sig ett uppsving! Nu vill chefen träffas.

Puss!

Hollywood here I come

Blackeberg har fått sig en konkurrent.

I dag har jag gått första kursen i foto. Det var mycket intressant, vi gick in på fotots historia så jag fick en ordentlig grund. Innan det var jag på filminspelning för Oriflame. Det hela tog bara några timmar och jag skulle sitta vid ett festbord med fina kläder och se söt ut. (Sådant har man väl gjort förut). Jag pratade med en av de andra statisterna som verkligen tog detta på allvar. Han ville flytta till Hollywood för att slå igenom. Han hade redan varit där en gång och fått lite småroller. Självklart fick jag för mig att Hollywood är min nästa hemort. Varför sitta i ett kallt Stockholm när man kan roa sig i Hollywood menar jag!

Eller så nöjer jag mig med att drömma..

Öronbekymmer

Problematisk kroppsdel.

Får inte säga så mycket om ett av de projekt jag deltar i men jag kan tala om att en sak har med öron att göra... Och det var just öron som hamnade i fokus i dag i och med ett annat jobb.

I morse åkte jag ut till ett hus på Lidingö. Där var det filminspelning på gång. Scenen handlade om hur två tjejer blev skrämda av ett spöke i källaren - moi!

Frisören lade bak allt mitt hår, jag skulle vara ett gammeldags brat-spöke. Nu till kruxet.. Mina öron står ut så pass att de liksom vid en backslick hamnar lite väl mycket i fokus. Som tur var skulle jag stå i ett mörkt hörn med ett stort skynke om mig så jag hoppas att de inte blir alltför iögonfallande..

Själva inspelningen gick jättebra, alla var så trevliga. När vi var klara åkte jag hem för att nu fixa lite lunch till mig och Marilyn. Hon får lax och jag kyckling.

I går åt jag och Stoffe grekiskt. Vi kände oss manade att fira "Alla Hjärtans Dag". Sedan såg vi filmen "Livet efter detta" på bio. Den var hur bra som helst!

Hur man öppnar en kokosnöt

Hur öppnar man en kokosnöt på bästa sätt? Vi använde slagborren. Det gick bra.

Först måttar man..

Sen är det bara att köra!

Fåglarna fick en bit.

Saften ska Stoffe göra något hemligt med
till maten i kväll.

Sen bar det av till polismuseet. Vi ville se utställningen med förfalskade konstverk. Tyvärr var den utlånad så vi fick se andra saker istället. 

Så här såg polisbilarna ut förr..

Vädret var underbart i dag.

Kalla flingor leder till heta känslor

Glädjedödare?

Tänk vad lite snöflingor kan sätta igång för känslor hos folk. Ta tillexempel kvinnan som i sin ilska över att jag gick för sakta genom en spärr tog till fysiskt våld och gav mig en knuff i ryggen. Eller den äldre mannen som kände sig manad att utbrista "vad fort det ska gå" när jag småsprang till lunchen med Monica. Eller den unge herre som gav mig knuff nummer två i ryggen när jag gav plats åt ett äldre par som ville av tunnelbanan i folkmassan. Eller varför inte kvinnan på tunnelbanan hem som högt talade om för oss andra att hon "sätter sig lite längre fram istället" medan hon gav en menande blick åt mannen bredvid mig. Han hette Tomas och hade gjort illa käken för några år sedan. Han tyckte det var okej att sova i trappuppgångar. Förutom råttorna då. Men då kunde man ju bara tända lampan om man blev rädd. 

Han var nog bland de trevligare jag mött i dag. 

Läskiga jobb!

Bu?

Tyvärr vaknade jag i morse och fick det bekräftat: jag är förkyld! Det var inte mycket annat att göra än att bädda ner mig. Däremot tänker jag palla mig iväg till mötet i kväll med produktionsbolaget jag jobbar med. Vi ska diskutera lördag. Jag ska rapportera från en zombiefest. Det blir ett inslag för webb-tv har jag förstått det som. Tror det kommer bli grymt roligt men lite läskigt med alla zombiez..

Jag fortsätter på spöktemat. Blev nyss kontaktad av ett annat produktionsbolag. De vill ha mig i en reklamfilm för Oriflame på onsdag! Jag får 400 kronor för tre timmars arbete, gick inte att motstå. När jag tackat ja blev jag erbjuden en annan roll. Jag ska vara spöke på tisdag för en annan reklam. För det får jag samma ersättning. Det känns inte helt fel med lite pengar som rullar ner i kassan...

Att säga förlåt

Bästa vänner.

Jag hade en lycklig barndom. Min mamma och pappa älskar mig och min bror över allt annat. Men alla har inte haft det så. DN skriver i dag om att regeringen ska be de som barn blivit utsatta för övergrepp på  barnhem om ursäkt. Jag funderar över betydelsen av en ursäkt och vill berätta om min morfar.

Bilden ovan har stått i morfars vardagsrum. Han har aldrig se mig äldre än så. När min mamma var liten lämnade mormor henne med morfar. Efter några år lämnade även han henne. Hon fick aldrig veta varför. När jag föddes tog hon kontakt med sin pappa igen. Han bodde i Kalmar med sin nya fru. De hälsade på oss en gång och vi dem. Sedan inget mer. Varje jul kom ett julkort. Han fick aldrig fler barn. En dag, för tre år sedan, ringde min mammas faster och talade om att morfar och hans fru krockat med en lastbil. Frun hade dött men morfar klarat sig. På ett mirakulöst sätt hade han klarat sig och ville träffa mamma. När hon kom ner låg han i en sal för uppvaknande. Han var ganska pigg och läkaren sa att han skulle bli bra. När hon hade åkt bestämde han sig ändå för att dö. Jag tror att han höll sig i liv för att få träffa sin dotter en sista gång. Jag vet att det betydde mycket för mamma. Det är aldrig försent med en ursäkt. En ursäkt är en bekräftelse för att "jag förstår att det varit jobbigt för dig och att ingen brytt sig". 

När Freud sa det till mig à Uppsala sjukvårds vägar började jag gråta. 

Inredningsdrömmar

Jag hittade en bra tidning i går. Den hade reportage som inspirerade till hur jag tänkt inreda Kocksgatan. Där hittade jag ett tips på nytillverkning av Reda-lådor. Eftersom jag misstänker att det ligger utanför budget fortsätter jag leta loppisfynd.

Hittills har jag samlat på mig tre.
Stoffe ska bygga en ram runt.

Ytterligare inspiration fick jag av bilden på hyllan med småfack.

Precis en sådan jag hittade på Stockholms Stadsmission förra veckan.

250 :- Fick jag ge.

En idé är att göra tavlor av tapetbitar. Då är det gött med en pojkvän som jobbar i tapetaffär..

Han hade alla utom en.

Svenne Linchi

Jag fick ett panikutbrott när Stoffe och jag skulle storhandla. Min största mardröm är att vara en "Svenne banan" Nu känner jag hur det kommer krypande. Därför bestämde jag mig för att köpa något jag aldrig köpt förut. Det fanns inte så mycket konstigt på Hemköp så det blev linchi frukt och en kockosnöt. Den kan jag inte öppna. Men linchi var gott.

Nu känns det bättre.

I ett infall av spontanitet sökte jag en filmroll och skickade några bilder. När jag kom hem från Svenne-Hemköp hade de svarat! En av bilderna visade sig vara vad de sökte. Om jag blir aktuell för provfilmning hör de av sig senast fredag! Kanske jag blir världens första Svenne-moviestar?

Nu har Stoffe gjort lasagne som vi ska äta.

Svenne-lasagne?

En krage!

Stiligt!

Ett litet pyssel jag gjort i dag är en ny krage. Den är superenkel att göra. Allt man behöver är en pälsbit, gärna en gammal krage, och sidenband. Jag tog svarta men det är jättesnyggt med röda också. Sy fast sidenbanden i varsin ände av kragen. Det ena bandet kan vara lite längre än det andra för en snygg rosett.

Allt som behövs.

Finaste

Sötnosen.

I dag har jag haft möte med Robert. Sedan åkte jag hem för att äta lunch med Marilyn. Hon har blivit så stor! Jag vet att det är mycket kattbilder men det är inte värre än de som lägger ut bilder på sina barn hela tiden. Så det så! För den delen var jag tvungen att prova nya photoshop elements jag fick av pappsen på posten i dag! Han är den snällaste pappan på jorden.

Nyhetssammanfattning

Daiybarbie gör en nyhetssammanfattning.

Dagens Nyheters anaytiker Nathan Shascar lyckas få med i sin analys av protesterna i Egypten att det egentligen inte spelar någon roll om Israel får ett slut på ockupationen. Sextio år av propaganda från regim och opposition kommer ändå inte få egyptierna att ändra sin inställning gentemot judar. Trist. Men samtidigt fascinerande hur han i varje analys, vad det än handlar om i mellanöstern, lyckas klämma in hur utsatta just israelerna är från sin omgivning. Och att ett slut på ockupationen inte är till någon hjälp. Han tillägger också att en bidragande faktor till den kyliga stämningen kan bero på att den israeliske utrikesministern i ett uttalande velat spränga Assuandammen och dränka alla egyptier. Konstigt!

USAs före detta vicepresident vill minnas Hosni Mubarak som "en god man" med tanke på sitt fina samarbete med landet. Kan han ha syftat till att Egypten så välvilligt tagit emot amerikanska fångar för tortyr? 

Kina ska skicka kvinnor ut i rymden. Ett av kriterierna är att de måste vara mammor. Några av argumenten är att "kvinnor har större tålamod, är mentalt stabilare, bättre kommunikatörer och lättare klarar ensamhet."

Barnens behov ska gå före föräldrarnas vilja tycker Rädda Barnen. Det handlar om frågor där bägge föräldrars underskrift behövs. Tillexempel när det gäller vård av barn. Föreningen Pappa-barns ordförande vill lyfta fram problemet med att regeln kan komma att utnyttjas av mammor som tar sina barn till psykologer som ger utlåtanden till nackdel för pappan. Rädda Barnens sektionschef tycker att bristande kunskap hos psykologer är något vi bör ta i tu med - men inte på barnens bekostnad. Kan inte låta bli att tänka på min vän som utan sin ex mans underskrift inte ens fick sitt barns namn rättstavat. 

Det var allt för i dag.

Indiskt tema

Mums!

Jag har infört en ny regel. Minst en dag i veckan ska det vara tema på maten. I dag blev temat indiskt.

Här är receptet:

Indisk gryta

Kycklingfilé 
1 röd paprika
1 stor gul lök
Jordnötter
Olivolja
2 deciliter Creme fraiche
2 deciliter matlagningsgrädde 
Curry
Sambal oelek
Salt och peppar

Blanda allt i stekpannan och ät till ris.

En annan del av Kairo

Hittade den här filmen som spelades in för några månader sen. Svårt att fatta att det är några kvarter från Befrielsetorget. I kväll ska jag ut och demonstrera för frihet i Egypten. Start från Sergels torg klockan 18.

Vykort och rosa strumpor

Amanda Skvader är mitt hemliga namn
i vårt hemliga sälskap...

Vykort är underskattade! I dag längtade jag efter min vän Dennis som fyllde sjuttioett dagen före min trettioårsdag. När jag inte fick tag på honom i telefon satte jag mig och skrev ett vykort. Jag vet själv hur glad man blir av ett vykort band alla räkningar. Därför har jag bestämt mig för att skicka fler.

Det är kul med småsaker som kan göra en glad. 

Tillexempel rosa strumpor.

Hembakat vs SevenEleven

Urban timer.

Jag bor ju tio meter i från tunnelbanan och SevenEleven. Vilket innebär att det är otroligt lätt att springa ner och köpa en kaka titt som tätt. Men i dag bestämde jag mig för att se om det inte gick fortare att laga sin egen. Det gjorde det! Tio minuter ska de vara inne. Det vill säga tills nästa tunnelbana till Hagsätra kommer. 

Recept på Toves underbara russinkakor:  

Ingredienser:

100 gram smör
2 deciliter vetemjöl

Nästan 1 deciliter socker

En halv tesked vaniljsocker

En och en halv tesked bakpulver.

En deciliter russin.

1. Rör ihop smör och socker.

2. Blanda mjöl, vaniljsocker, bakpulver och russin.

3. Blanda ihop allting.
4. Rulla bollar och kleta ut på plåten - storlek efter smak och tycke!
5. Grädda i 175 grader i ca 10 min.

Storstädning - compact living

Städlatte

Passade på att städa hela lägenheten i går innan jag träffade min nya vän Marre på stan. Det är härligt att städa ibland och har man väl satt igång är det svårt att sluta.

Katten på biden har inget där att göra.

En liten lina och några krokar över badkaret underlättar när man bor på 27 kvadrat och har tvättat sju maskiner..

Naturligt?

Marilyn får färskt vatten serverat i en lagom djup glasskål med guldkant - fylld till bredden flera gånger om dagen. Ändå beter hon sig som om hon vore helt uttorkad. I kattboken jag lånade på biblioteket står det att man inte ska ta illa upp. Katter gillar att dricka på olika sätt - precis som i naturen.