Karriärtips för hemmafruar

Vad min mor alltid säger till mig!

Läser om den nya "vetenskapliga" undersökning som visar att hälften av alla kvinnor vill vara hemmafruar.

Nu följer livliga debatter. Och som vanligt slutar de i vem som är riktig feminist och vem som är på låtsas. Men jag tänker inte ge mig in i den debatten. Jag är ju varken hemma eller fru - så vad vet jag om sånt?

Nej, jag sitter och förundras över en annan sak: endast två procent av de som svarat ja var hemmafruar - 98 procent har alltså misslyckats totalt i sitt karriärsval!

Jag menar. Jag ville bli journalist. Först fick man plugga i sex år. Man fick bo i ett litet, ruttet studentrum, leva på nudlar och jobba hela somrarna. Inte ett jädra öre hade man över när månaden var slut. Och nu talar jag inte bara om journalister. Jag talar om läkare, sjuksköterskor, lärare, ekonomer, pizzabagare med mera. ALLA måste ju kämpa år ut och år in för att ta sig dit de vill.

Sen kommer nästa steg: att ta sig ut på arbetsmarknaden. Det är ju inte heller det lättaste. Och för de som inte har några bananskal att glida på är det enda som gäller att kämpa. Vid det här laget har de flesta i ens bekantskapskrets redan små söta barn och hus med möbler och allt. Jag hade en Ikea-kasse böcker och en yucckapalm.

Om man vill bli hemmafru måste man ju bara bli fru och sen vara hemma? Eller? Har jag missat något här? Eller har de missat nåt?

Jag tänkte ge lite karriärtips till alla dessa 98 procent, det gäller att fundera ut en exakt plan. Man kan lixom inte bara gå runt och önska sig saker.

Ett förslag (det lättaste) är ju att gifta sig rikt. Men enligt undersökningen vill ju 50 procent av Sveriges alla kvinnor vara hemma. Alla kan ju inte hitta en rik var - de skulle ta slut. Och förmodligen är det lika många män som vill vara hemma- då blir ju ingen kvar som kan jobba. Därför kan det vara på sin plats att emigrera till något land där hemmafruar är mer vanliga - som USA.

Ett annat förslag är att samla ihop en buffert. Lev sen upp den, jobba ihop en buffert igen och gör om samma sak.

Eller, lev sparsamt så kan du och din partner dela på en normallön. Det borde ju vara en enkel match - om man är hemma på dagarna hinner man ju baka bröd, plocka bär och sy egna kläder.

Sista alternativet är att man kan ju jobba som au-pair. Det är ju lite som att vara hemmafru. Man är hemma hela dagarna, städar och tar hand om barn.

Tro nu inte att jag skulle ha något emot hemmafruar. Nej, det enda jag egentligen motsätter mig är ordvalet. Det borde heta hemmajobbare. Då får vi bort både att det måste vara en kvinna och att det inte handlar om jobb. Själv hoppas jag på så mycket bortajobb det bara går. Och är oändligt tacksam över mitt val av partner. Stoffe passar bättre här hemma eftersom han är den som lagar mat. Och om jag dessutom slipper städa, tvätta och ta hand om barnen delar jag gärna med mig av min lön. Och han skulle älska att få gå här hemma och påta. KAN man ordna det för sig så att en person kan vara hemma är ju det bara fantastiskt!

I mitt fall om jag är den som slipper.